#Hanken brister?

Jag har avlagt ett nyårslöfte, jag med (#metoo). En del kanske frågar sig, varför det. På Hanken är ju allt så bra. Tyvärr är #DammenBrister (den Finlandssvenska listan på #metoo-incidenter) upprörande läsning för oss som jobbar med ungdomar. Det kan hända att Hanken finns med på den listan. Ifall man generaliserar förekommande det två grupper bland trakasserier i vår mysiga ankdamm, dvs. ungdomarnas bar- och studieliv samt relationen mellan lärare och elev. Det här måste vi ta tag i. Detta är mitt nyårslöfte.

bild_blog_finne.jpg

Det behövs män som vågar stå upp. Jag har alltid sagt att jämställdhetsfrågor är alldeles för viktiga för att kunna delegeras till kvinnorna. Resultatet av dylika kampanjer och upprop visar att något bör göras och att tiden är mogen. Rakryggade och ärliga män behöver eventuellt en ny hederskod – en ny mansbild, där man tar avstånd från de män som inte vet var gränsen går. Det gäller att hålla koll händer, blickar och små inviter. Det har nu blivit tydligt att det inte var så sexigt som en del trodde.

Vad har alltså detta med Hanken att göra? Lärare som har makt över vitsord och prestationer är i en nyckelroll. Framförallt i handledningsprocesser är det här centralt. Det gäller kandidat- och magisteravhandlingar, men i synnerhet i doktorandprocesser. Handledare som jobbar med doktorander har inte enbart makt över avhandlingen, utan inflytandet sträcker sig över så mycket mera. Här finns doktorander från många olika kulturer, även sådana där det kan vara mycket känsligt att ställa sig upp mot auktoriteter. Trots att vi har genderforskning på Hanken, behövs även tydligt exekutivt ledarskap, både på Hanken och i samhället i stort.

Doktorander kan vara särskilt utsatta. Doktorerandet börjar med processer där man överhuvudtaget blir antagen till doktorandutbildningen.  Kommande handledares utlåtanden är i nyckelroll. Det fortsätter då avgöranden tas för vem som blir anställd med riktig lön för att skriva på sin avhandling. Här finns även avgöranden över vem som blir förordad till eftertraktade stipendier och att kunna haka på meriterande projekt. Det gäller att bli en del av ett nätverk av etablerade forskare. Med andra ord, det handlar inte enbart om en avhandling, utan om att staka ut en hel karriär, där handledaren har otroligt mycket inflytande. Jag åklagar ingen, men vi bör vara medvetna om att de här konstellationerna inte är så långt från de som finns inom teater- och filmbranschen.

Vad kan vi göra? Vad lärde vi oss av #metoo? Vi bör erkänna fakta – alldeles för många kvinnor har blivit utsatta. Vi måste lära oss att känna igen maktkonstellationer som den jag just beskrev. Många visste redan innan att vitsar under bältet hör gårdagen till. Nu måste vi lära oss litet till. Inse att trakasserier varit allmännare än vi trodde. Majoriteten av männen säger att de inte vill göra så. En del känner sig orättvist utpekade. Då säger jag: Stig upp och ta avstånd – avstånd från trakasserier, inte debatter som dessa! Sluta gråta och gör något åt det! De som blivit utsatta ska inte behöva tiga eller skämmas för något de är oskyldiga till. De ska känna sig trygga att stiga fram. Därför ska vi ta i det här innan Hanken brister. Detta är mitt nyårslöfte.

Åke Finne

Lektor i marknadsföring