Ibland kan det vara svårt att veta vad som är skillnaden mellan de delar som ingår i det inledande kapitlet och hur man får en smidig övergång mellan de olika delarna. Det kanske inte är så enkelt att avgöra vad som ska tas upp i bakgrundsbeskrivningen och hur den beskrivningen skiljer sig från problemformuleringen som följs av en syftesbeskrivning och forskningsfrågor.
Det övergrppande målet med det inledande kapitlet är att rama in temat, placera det i ett sammanhang, informera läsaren om det exakta syftet samt motivera varför temat är värt att undersöka. Innehållet i texten följer den så kallade trattmodellen där en allmän bakgrundsbeskrivning utmynnar i en syftesformulering och konkreta forskningsfrågor. Ett mål med bakgrundsbeskrivningen är också att väcka läsarens intresse för temat, men i stället för att försöka väcka intresset med formuleringar som avviker från den vetenskapliga stilen är det värt att fokusera på argument som lyfter fram det intressanta i temat.
1.2 Problemområde
Även om många tidigare studier visat att det existerar en likviditetspremie, är det inte fullständigt klart hur mycket likviditeten påverkar aktieavkastningar och om det verkligen är likviditetsfaktorn som genererar denna överavkastning. Majoriteten av den tidigare forskningen inom ämnet har gjorts före digitaliseringen, dvs. mellan 1980-talet och tidigt 2000-tal. Likviditetspremien har förändrats drastiskt under de senaste tjugo åren på grund av de elektroniska marknaderna som den tekniska utvecklingen skapat. Utöver detta har handelsfrekvensen på aktiemarknaderna ökat och nya lagar och reformer skapats.
Av den befintliga forskningen omfattar de flesta studier amerikanska aktiemarknader (USA) vilka kännetecknas av hög marknadslikviditet, medan mindre likvida aktiemarknader, som den svenska aktiemarknaden, fått ytterst lite uppmärksamhet. Därför är det både relevant och aktuellt att undersöka den svenska aktiemarknaden för att utreda om någon likviditetspremie existerar bland de svenska aktierna och huruvida den är av ekonomisk signifikans.
I exemplet ovan lägger skribenten fram argument som motiverar valet av syfte och visar att en kunskapslucka existerar. De argument som här summeras beskrivs och diskuteras mer generellt i bakgrundsbeskrivningen med hjälp av litteratur. Även om problemdiskussionen kan basera sig på det som tas upp i bakgrundsbeskrivningen kan det vara skäl att även här hänvisa till källor.
I exemplet ovan nämner skribenten också explicit att temat, på basis av de fakta som presenteras, är intressant och relevant att studera. Syftesformuleringen kommer i ett separat avsnitt men Problemområdet avslutas här med en mening som indirekt signalerar det som undersöks i avhandlingen.