Alla vetenskapliga texter bygger på källor och tidigare undersökningar och det gäller att ha koll på forskningsetiken för att tydligt presentera sina egna slutsatser och samtidigt ge ära åt dem vars studier ligger som grund för den egna undersökningen.
Det finns flera olika guider och system för referenshantering. Oberoende av vilket system du använder ska du vara konsekvent och medveten om vad som ligger till grund för formaliteten bakom guiden. På den här sidan lyfter vi fram språkliga detaljer som kan vara nyttiga att känna till för att hantera referenser på ett smidigt sätt.
Referensteknik handlar inte bara om att uppärksamma tidigare forskning. För dig som skribent är det viktigt att var medveten om att stilistiska val kan vara avgörande för hur din läsare upplever din text. Med läsare ska du tänka på både din handledare, din examinator, din opponent och alla övriga läsare.
Om du till exempel väljer att inte ange sidangivelsen i källhänvisningsparentesen att din läsare i princip är tvungen att läsa igenom hela verket. Vi brukar tala om att det handlar om att vara schysst mot sin läsare och du förlorar aldrig något på att ange sidnummer. Det visar dessutom på lite mer professionalitet än att bara skriva ut årtalet, något som av ovan nämnda skäl kan upplevas som lite slappt…
Hankens referensguide ger dig råd om hur du använder Harvards referenssystem och Hankens Lib Guide berättar mera om varför det är viktigt med referensteknik.
Olika sätt att gå i dialog med källan
I vetenskaplig text ska det aldrig vara oklart för läsaren vem som står bakom ett yttrande, ett resultat eller en åsikt. Det räcker inte att referera till en extern källa, i en god text ska du som skribent förhålla dig till andra forskare och tidigare studier, på svenska gäller det dessutom att formulera sig aktivt och inte passivt.
Betydelse av ordval
Verb som antyder en åsikt måste beläggas med en källa.
I vetenskaplig text ska du inte fundera, undra eller vara tveksam. Antyd klart och tydligt hur något står till.
…anser, antar, hävdar, upplevs
[har ledarskap ansetts öka förståelsen för…]
Skriv ut vem som står bakom: ”har ledarskap enligt Johansson (2021) ansetts öka förståelsen för…”)
Indirekt (implicit) hänvisning
[…] har ledarskap enligt Johansson (2021:56) ansetts öka förståelsen för… […]
Källan inbakad i brödtexten.
Direkt (explicit) hänvisning
[….] har ledarskap ansetts öka förståelsen för… (Johansson 2021:56).
Källan inom parentes.
Fotnoter
Fotnoter har två funktioner och kan användas antingen som referenshanteringssystem eller för att berätta det där lilla extra som kanske inte hör hemma i en vetenskaplig brödtext men som kan vara intressant tilläggsinformation för läsaren. Använd inte fotnoter för båda ändamålen.
Fotnot som referenshanteringssystem
Det finns olika varianter av Oxfordsystemet som använder sig av noter för att markera referenser. Allmänt taget handlar det om att placera in en not1 i brödtexten på det ställe du vill hänvisa till inne i texten eller i slutet av ett stycke och sedan samma siffra vid referensen, antingen nere på samma sida eller som en lång lista i slutet av avhandlingen.
1 Första gången du anger en referens genom en not skriver du ut samma information som senare i källförteckningen.
Fotnot som extra information
Om du inte använder fotnoter som referenshanteringsystem kan du utnyttja dem till att definera begrepp eller fenomen eller lyfta fram information som du upplever att inte passar in eller ryms i brödtexten. Läsaren kan då själv ta ställning till om hen tar del av informationen eller inte. Fotnoter ska inte bestå av sådant som är avgörande för innehållet i avhandlingen men inte heller av sådant som är självklart för läsaren.
För många eller för långa fortnoter kan störa läsningen. Eftersom fotnoter är ett komplemet ska du inte för några resonemang i dem, de hör hemma i brödtexten.