{"id":295,"date":"2021-06-10T11:05:27","date_gmt":"2021-06-10T09:05:27","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/?page_id=295"},"modified":"2021-11-27T16:29:25","modified_gmt":"2021-11-27T14:29:25","slug":"talsprakliga-uttryck","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/talsprakliga-uttryck\/","title":{"rendered":"Talspr\u00e5kliga uttryck"},"content":{"rendered":"\n

I vetenskaplig text anv\u00e4nds neutral skriftspr\u00e5k. Undvik d\u00e4rf\u00f6r talspr\u00e5kliga former som till exempel dom, mej, s\u00e5nt <\/strong>och v\u00e5ran.<\/strong> Ut\u00f6ver dessa talspr\u00e5kliga uttryck finns det m\u00e5nga andra vardagliga ord och konstruktioner som ger ett ovetenskapligt intryck. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 satsniv\u00e5 kan talspr\u00e5klig stil ta sig uttryck i ofullst\u00e4ndiga meningar d\u00e4r till exempel subjektet saknas eller i satsradning d\u00e4r satser skiljs \u00e5t med ett kommatecken i st\u00e4llet f\u00f6r punkt. En vanligt f\u00f6rekommande formulering som h\u00f6r till talspr\u00e5k \u00e4r: <\/p>\n\n\n\n

\"\"Jag har valt att samla in data f\u00f6r unders\u00f6kningen genom intervjuer. Detta f\u00f6r att<\/strong> f\u00e5 en djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r informanters \u00e5sikter om … <\/p>Undvik meningskonstruktionen Detta f\u00f6r att<\/strong> … som g\u00f6r meningen ofullst\u00e4ndig. Skriv i st\u00e4llet ut vad detta<\/strong> syftar p\u00e5.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

\u00c4ven i andra typer av meningar kan ett riktigt bruk av detta, denna, dessa<\/strong> g\u00f6ra texten talspr\u00e5klig och inexakt samtidigt som s\u00e5dana syftningsord, r\u00e4tt anv\u00e4nt, kan bidra till att texten k\u00e4nns sammanh\u00e4ngande. Ett annat exempel p\u00e5 ett ord som kan t\u00e4nkas bidra till en mer sammanh\u00e4ngande text men som h\u00f6r till talspr\u00e5k \u00e4r det adjunktionella s\u00e5<\/strong>. I f\u00f6ljande meningar blir stilen mer vetenskaplig om ordet s\u00e5<\/strong> utel\u00e4mnas: <\/p>\n\n\n\n

\"\"Med andra ord\u00a0s\u00e5<\/strong>\u00a0leder realistiskt presenterade arbetsplatsannonser till fler\u00a0ans\u00f6kningar\u00a0om arbetets positiva och negativa aspekter. <\/p>

\"\" I deras unders\u00f6kning s\u00e5<\/strong> skickades ett fr\u00e5geformul\u00e4r ut till personalen …<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

\u00c4ven till exempel orden ifall<\/strong> och fast<\/strong> ger ett talspr\u00e5kligt intryck (se exemplen nedan). Ofta kan de ers\u00e4ttas av om\/huruvida<\/strong> och trots att\/\u00e4ven om<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"I denna avhanding unders\u00f6ker jag ifall<\/strong> det finns ett samband mellan …<\/p>

\"\"Fast<\/strong> det finns ett stort antal olika investeringsalternativ har jag i denna avhandling valt att fokusera p\u00e5 ….<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller verb som anv\u00e4nds i en vetenskaplig text f\u00f6r att uttrycka handlingar som utf\u00f6rs finns det b\u00e5de akademiska och icke-akademiska alternativ. I bilden nedan \u00e4r de icke-akademiska verben p\u00e5 den h\u00f6gra sidan de som ger ett ovetenskapligt, talspr\u00e5kligt intryck. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ordformen ska<\/strong> (i st\u00e4llet f\u00f6r skall<\/strong>) uppfattas ofta som talspr\u00e5klig. Dock \u00e4r denna form stilistiskt neutral och den som rekommenderas i vetenskaplig text.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I vetenskaplig text anv\u00e4nds neutral skriftspr\u00e5k. Undvik d\u00e4rf\u00f6r talspr\u00e5kliga former som till exempel dom, mej, s\u00e5nt och v\u00e5ran. Ut\u00f6ver dessa talspr\u00e5kliga uttryck finns det m\u00e5nga andra vardagliga ord och konstruktioner som ger ett ovetenskapligt intryck. P\u00e5 satsniv\u00e5 kan talspr\u00e5klig stil ta sig uttryck i ofullst\u00e4ndiga meningar d\u00e4r till exempel subjektet saknas eller i satsradning d\u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dTalspr\u00e5kliga uttryck\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":54,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-295","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/users\/54"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=295"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":401,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/295\/revisions\/401"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}