Alla vetenskapliga texter bygger p\u00e5 k\u00e4llor och tidigare unders\u00f6kningar och det g\u00e4ller att ha koll p\u00e5 forskningsetiken f\u00f6r att tydligt presentera sina egna slutsatser och samtidigt ge \u00e4ra \u00e5t dem vars studier ligger som grund f\u00f6r den egna unders\u00f6kningen. <\/p>\n\n\n\n
Det finns flera olika guider och system f\u00f6r referenshantering. Oberoende av vilket system du anv\u00e4nder ska du vara konsekvent och medveten om vad som ligger till grund f\u00f6r formaliteten bakom guiden. P\u00e5 den h\u00e4r sidan lyfter vi fram spr\u00e5kliga detaljer som kan vara nyttiga att k\u00e4nna till f\u00f6r att hantera referenser p\u00e5 ett smidigt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Referensteknik handlar inte bara om att upp\u00e4rksamma tidigare forskning. F\u00f6r dig som skribent \u00e4r det viktigt att var medveten om att stilistiska val kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r hur din l\u00e4sare upplever din text. Med l\u00e4sare ska du t\u00e4nka p\u00e5 b\u00e5de din handledare, din examinator, din opponent och alla \u00f6vriga l\u00e4sare.
Om du till exempel v\u00e4ljer att inte ange sidangivelsen i k\u00e4llh\u00e4nvisningsparentesen att din l\u00e4sare i princip \u00e4r tvungen att l\u00e4sa igenom hela verket. Vi brukar tala om att det handlar om att vara schysst mot sin l\u00e4sare och du f\u00f6rlorar aldrig n\u00e5got p\u00e5 att ange sidnummer. Det visar dessutom p\u00e5 lite mer professionalitet \u00e4n att bara skriva ut \u00e5rtalet, n\u00e5got som av ovan n\u00e4mnda sk\u00e4l kan upplevas som lite slappt… <\/p>\n\n\n\n
Hankens referensguide<\/a> ger dig r\u00e5d om hur du anv\u00e4nder Harvards referenssystem och Hankens Lib Guide<\/a> ber\u00e4ttar mera om varf\u00f6r det \u00e4r viktigt med referensteknik. I vetenskaplig text ska det aldrig vara oklart f\u00f6r l\u00e4saren vem som st\u00e5r bakom ett yttrande, ett resultat eller en \u00e5sikt. Det r\u00e4cker inte att referera till en extern k\u00e4lla, i en god text ska du som skribent f\u00f6rh\u00e5lla dig till andra forskare och tidigare studier, p\u00e5 svenska g\u00e4ller det dessutom att formulera sig aktivt <\/a>och inte passivt.<\/p>\n\n\n\n Verb som antyder en \u00e5sikt m\u00e5ste bel\u00e4ggas med en k\u00e4lla. <\/p>\n\n\n\n I vetenskaplig text ska du inte fundera, undra eller vara tveksam. Antyd klart och tydligt hur n\u00e5got st\u00e5r till.<\/p>\n\n\n\n …anser, antar, h\u00e4vdar, upplevs<\/p> [har ledarskap ansetts \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r…]<\/p>Skriv ut vem som st\u00e5r bakom: ”har ledarskap enligt Johansson (2021) ansetts \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r…”)<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n […] har ledarskap enligt Johansson (2021:56) ansetts \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r… […]<\/p> K\u00e4llan inbakad i br\u00f6dtexten.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n [….] har ledarskap ansetts \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r… (Johansson 2021:56)<\/em>. <\/p> K\u00e4llan inom parentes. <\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n Fotnoter har tv\u00e5 funktioner och kan anv\u00e4ndas antingen <\/strong>som referenshanteringssystem <\/strong>eller f\u00f6r att ber\u00e4tta det d\u00e4r lilla extra <\/strong>som kanske inte h\u00f6r hemma i en vetenskaplig br\u00f6dtext men som kan vara intressant till\u00e4ggsinformation f\u00f6r l\u00e4saren. Anv\u00e4nd inte fotnoter f\u00f6r b\u00e5da \u00e4ndam\u00e5len. <\/p>\n\n\n\n Det finns olika varianter av Oxfordsystemet som anv\u00e4nder sig av noter f\u00f6r att markera referenser. Allm\u00e4nt taget handlar det om att placera in en not1 <\/sup> i br\u00f6dtexten p\u00e5 det st\u00e4lle du vill h\u00e4nvisa till inne i texten eller i slutet av ett stycke och sedan samma siffra vid referensen, antingen nere p\u00e5 samma sida eller som en l\u00e5ng lista i slutet av avhandlingen. <\/p>\n\n\n\n 1 <\/sup> F\u00f6rsta g\u00e5ngen du anger en referens genom en not skriver du ut samma information som senare i k\u00e4llf\u00f6rteckningen.<\/p>\n\n\n\n Om du inte anv\u00e4nder fotnoter som referenshanteringsystem kan du utnyttja dem till att definera begrepp eller fenomen eller lyfta fram information som du upplever att inte passar in eller ryms i br\u00f6dtexten. L\u00e4saren kan d\u00e5 sj\u00e4lv ta st\u00e4llning till om hen tar del av informationen eller inte. Fotnoter ska inte best\u00e5 av s\u00e5dant som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r inneh\u00e5llet i avhandlingen men inte heller av s\u00e5dant som \u00e4r sj\u00e4lvklart f\u00f6r l\u00e4saren.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r m\u00e5nga eller f\u00f6r l\u00e5nga fortnoter kan st\u00f6ra l\u00e4sningen. Eftersom fotnoter \u00e4r ett komplemet ska du inte f\u00f6r n\u00e5gra resonemang i dem, de h\u00f6r hemma i br\u00f6dtexten. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Alla vetenskapliga texter bygger p\u00e5 k\u00e4llor och tidigare unders\u00f6kningar och det g\u00e4ller att ha koll p\u00e5 forskningsetiken f\u00f6r att tydligt presentera sina egna slutsatser och samtidigt ge \u00e4ra \u00e5t dem vars studier ligger som grund f\u00f6r den egna unders\u00f6kningen. Det finns flera olika guider och system f\u00f6r referenshantering. Oberoende av vilket system du anv\u00e4nder ska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dReferensteknik\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":53,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-136","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/users\/53"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":486,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136\/revisions\/486"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/skrivhandbok\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/p>\n\n\n\nOlika s\u00e4tt att g\u00e5 i dialog med k\u00e4llan<\/h2>\n\n\n\n
Betydelse av ordval<\/h3>\n\n\n\n
Indirekt (implicit) h\u00e4nvisning<\/h3>\n\n\n\n
Direkt (explicit) h\u00e4nvisning<\/h3>\n\n\n\n
Fotnoter<\/h2>\n\n\n\n
Fotnot som referenshanteringssystem<\/h3>\n\n\n\n
Fotnot som extra information<\/h3>\n\n\n\n