{"id":166,"date":"2022-04-07T08:03:24","date_gmt":"2022-04-07T08:03:24","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/?p=166"},"modified":"2022-04-07T11:31:11","modified_gmt":"2022-04-07T11:31:11","slug":"beror-framgang-inom-foretag-och-politik-pa-beslutsfattarnas-genialitet-eller-lyckliga-sammantraffanden-och-bakomliggande-trender","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/2022\/04\/07\/beror-framgang-inom-foretag-och-politik-pa-beslutsfattarnas-genialitet-eller-lyckliga-sammantraffanden-och-bakomliggande-trender\/","title":{"rendered":"Beror framg\u00e5ng inom f\u00f6retag och politik p\u00e5 beslutsfattarnas genialitet eller lyckliga sammantr\u00e4ffanden och bakomliggande trender?"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r l\u00e4ttare att tolka den brokiga ekonomiska och politiska verkligheten d\u00e5 man tar hj\u00e4lp av bevis och forskningsdata. Kausal inferens \u00e4r ett effektivt verktyg: med hj\u00e4lp av slumpm\u00e4ssiga urval f\u00e5r vi tips om hur resurserna kan anv\u00e4ndas p\u00e5 ett klokt s\u00e4tt och som st\u00f6d f\u00f6r demokratin. St\u00f6rsta nyttan av artificiell intelligens och stora datam\u00e4ngder f\u00e5r vi d\u00e5 vi till\u00e4mpar experimentella metoder.<\/strong><\/p>\n

En politiker med regeringsansvar s\u00e4ger g\u00e4rna att vi har regeringens politik att tacka f\u00f6r syssels\u00e4ttningen eller den ekonomiska tillv\u00e4xten. Samma politiker v\u00e4ljer att inte lyfta fram den globala ekonomiska utvecklingen som ligger bakom tillv\u00e4xten. N\u00e4r f\u00f6retagets r\u00f6relsevinst \u00f6kar \u00e4r det naturligt f\u00f6r f\u00f6retagsledaren att n\u00e4mna det f\u00f6r\u00e4ndringsprogram som chefen sj\u00e4lv har dragit ig\u00e5ng i st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00f6ra \u00e4garna uppm\u00e4rksamma p\u00e5 den gynnsamma utvecklingen i hela branschen.<\/p>\n

En kritisk och medveten v\u00e4ljare eller aktie\u00e4gare f\u00f6rst\u00e5r att det ing\u00e5r en attributionsbias i de h\u00e4r p\u00e5st\u00e5endena. Det betyder att man tolkar h\u00e4ndelser snarare som en f\u00f6ljd av beslut och beslutsfattarens s\u00e4rskilda egenskaper \u00e4n en situation eller f\u00f6rh\u00e5llanden som beslutsfattaren inte kan p\u00e5verka.<\/p>\n

Hur ska man d\u00e5 kunna skilja p\u00e5 en allm\u00e4nt r\u00e5dande trend vid tidpunkten d\u00e5 ett beslut fattas fr\u00e5n de \u00e4kta f\u00f6ljderna av beslut, det vill s\u00e4ga de kausala effekterna?<\/p>\n

V\u00e4lk\u00e4nt inom medicin<\/h2>\n

Inom nationalekonomi (economics) har de senaste decennierna varit ett segert\u00e5g f\u00f6r anv\u00e4ndningen av metoder f\u00f6r kausal inferens. Dessa utg\u00f6rs av experimentella och s\u00e5 kallade kvasiexperimentella statistiska metoder. F\u00f6rra \u00e5rets Nobelpristagare i nationalekonomi David Card<\/strong>, Joshua Angrist<\/strong> och Guido Imbens<\/strong> har utvecklat disciplinen.<\/p>\n

Kausal inferens och experimentella metoder har till\u00e4mpats i minst hundra \u00e5r. Grundtanken i den experimentella metoden framg\u00e5r tydligast inom l\u00e4karvetenskapen. Om vi vill ta reda p\u00e5 den kausala effekten f\u00f6r ett nytt l\u00e4kemedel, v\u00e4ljer vi ut en representativ population och tar ut ett representativt slumpm\u00e4ssigt urval ur den. Ur detta urval tar vi slumpm\u00e4ssigt ut m\u00e4nniskor, s\u00e5 att en del hamnar i m\u00e5lgruppen och en del i kontrollgruppen.<\/p>\n

Personerna i m\u00e5lgruppen f\u00e5r l\u00e4kemedlet, det vill s\u00e4ga \u201dbehandling\u201d. Personerna i kontrollgruppen f\u00e5r ett placebopreparat. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra m\u00e5l- och kontrollgruppen f\u00e5r vi veta det nya l\u00e4kemedlets eventuella kausala effekt.<\/p>\n

\u00c4kta och kvasiexperiment<\/h2>\n

De experimentella metoder som anv\u00e4nds i stor utstr\u00e4ckning inom l\u00e4kar- och naturvetenskaperna till\u00e4mpas allt mer \u00e4ven inom samh\u00e4llsvetenskaper och ekonomiska vetenskaper. Kunderna i ett f\u00f6retag kan randomiseras enligt en ny marknadsf\u00f6rings- eller priss\u00e4ttningsstrategi eller f\u00f6retagets personal enligt ett nytt incitamentsystem. Inom samh\u00e4llelig forskningsdesign brukar man tala om f\u00e4ltexperiment och i f\u00f6retag om A\/B-testning.<\/p>\n

I \u00e5r kunde man till exempel ha studerat hush\u00e5llsavdragets inverkan genom experiment om en del av dem som best\u00e4llt st\u00e4dning i hemmen hade f\u00e5tt en h\u00f6gre skattel\u00e4ttnad \u00e4n tidigare, 3 500 euro, och en del en of\u00f6r\u00e4ndrad skattel\u00e4ttnad, 2 500 euro. Det hade \u00e4nd\u00e5 varit sv\u00e5rt att f\u00f6rverkliga politiskt.<\/p>\n

Den experimentella metoden har utvidgats i kvasiexperimentell riktning, framf\u00f6r allt inom nationalekonomi.<\/p>\n

Vi kan ta l\u00e4roanstaltens inverkan p\u00e5 studerandens f\u00e4rdigheter, inkomster eller lycka senare i livet som exempel. \u00c4ven om det f\u00f6rekommer skillnader i dessa mellan studerande som utexaminerats fr\u00e5n tv\u00e5 olika skolor, g\u00e5r det inte att dra en slutsats av hur skolan har p\u00e5verkat studerandena. Studerandegrupperna var olika redan f\u00f6rsta g\u00e5ngen de gick in genom d\u00f6rren till l\u00e4roanstalten.<\/p>\n

D\u00e4remot om ett tr\u00f6skelpo\u00e4ngv\u00e4rde till\u00e4mpas p\u00e5 intr\u00e4desprovet eller p\u00e5 den betygsbaserade antagningen, det vill s\u00e4ga bara de som har klarat sig \u00f6ver gr\u00e4nsen kommer in, \u00e4r studerandena som landat n\u00e4rmast gr\u00e4nsen likartade. Sannolikheten f\u00f6r att de b\u00f6rjar studera i tv\u00e5 olika l\u00e4roanstalter har d\u00e4rmed i det n\u00e4rmaste varit en slump.<\/p>\n

Detta \u201dkvasiexperiment\u201d uppfyller k\u00e4nnetecknen f\u00f6r experiment, trots att forskarna inte randomiserar studerandena i m\u00e5l- och kontrollgrupper.<\/p>\n

Artificiell intelligens \u00e4r bara ett verktyg<\/h2>\n

Prefixet \u201dkvasi\u201d eller termen \u201dexperimentell\u201d kan v\u00e4cka misstankar. Det l\u00e5ter som att en vetenskaplig kvasimetod \u00e4nnu \u00e4r p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ksstadiet. Varf\u00f6r i all sin dar skulle man lyssna till en s\u00e5dan akademisk elfenbenstornsprodukt? D\u00e4remot f\u00e5r trendiga termer som \u201dbig data\u201d och \u201dartificiell intelligens\u201d mycket uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Jag vill p\u00e5st\u00e5 att f\u00f6r beslutsfattande som bygger p\u00e5 forskningsr\u00f6n kausal inferens \u00e4r till och med viktigare \u00e4n dessa modeord. Stora datam\u00e4ngder och maskininl\u00e4rningsmetoder \u00e4r endast till nytta i evidensbaserad beslutsfattande om de anv\u00e4nds tillsammans med experimentella eller kvasiexperimentella metoder.<\/p>\n

F\u00e4ltexperiment och A\/B-testning har st\u00f6rst verkan n\u00e4r vi har tillg\u00e5ng till stora statistiska material. I b\u00e4sta fall kan vi till exempel leta efter faktorer i patient-, kund- eller medborgarspecifika data som verkar ha ett samband med effektiviteten med hj\u00e4lp av maskininl\u00e4rning.<\/p>\n

S\u00e4rskilt intressanta \u00e4r korrelationer som med st\u00f6d av ekonomiska eller beteendevetenskapliga teorier kan antas vara orsakssamband.<\/p>\n

Vi utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6rhandshypoteser som artificiell intelligens och teori har gett en antydan om. Sedan testar vi hypoteserna med hj\u00e4lp av slumpm\u00e4ssiga f\u00f6rs\u00f6k. Vid anv\u00e4ndningen av stora datam\u00e4ngder kan urvalsstorlekarna ut\u00f6kas n\u00e4stan gr\u00e4nsl\u00f6st.
\nResultaten intresserar de digitala j\u00e4ttarna<\/p>\n

En del av resultaten visar sig vara rena trendinfluenser, men bakom en del kommer konsekvenserna av politiska \u00e5tg\u00e4rder fram. Endast genom att samla information om orsakssambanden kan vi fr\u00e4mja v\u00e4lf\u00e4rdsstatens eller f\u00f6retagets m\u00e5l p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt baserat p\u00e5 kunskap.<\/p>\n

Digij\u00e4ttarnas agerande p\u00e5 digitala plattformar st\u00f6djer mitt p\u00e5st\u00e5ende. Till exempel Google, Lyft, Airbnb, Amazon och Microsoft styr trafiken till sina internetplattformar genom att randomisera den till \u201dbehandling och placebo\u201d. Med hj\u00e4lp av kunskapen utvecklar de funktionerna p\u00e5 sina plattformar.<\/p>\n

De senaste \u00e5ren har ett stort antal nyutexaminerade nationalekonomidoktorer och -magistrar som \u00e4r insatta i ekonominobelpristagarnas metoder rekryterats till dessa f\u00f6retag. De analyserar data och planerar nya f\u00f6rs\u00f6k. Det h\u00e4r visar att f\u00f6rs\u00f6ken skapar ett betydande merv\u00e4rde f\u00f6r f\u00f6retagen.<\/p>\n

De nordiska l\u00e4nderna i t\u00e4ten<\/h2>\n

De nordiska samh\u00e4llena med sina omfattande registerdata har ett f\u00f6rspr\u00e5ng. Det beh\u00f6vs \u00e4nd\u00e5 en noggrann, f\u00e4rdig plan f\u00f6r hur experimentella och kvasiexperimentella metoder ska till\u00e4mpas p\u00e5 bed\u00f6mningen av konsekvenserna av lag\u00e4ndringar och politiska \u00e5tg\u00e4rder med hj\u00e4lp av registermaterial och maskininl\u00e4rning. Annars f\u00f6rvandlas f\u00f6rspr\u00e5nget till en f\u00f6rlorad m\u00f6jlighet.<\/p>\n

Om vi vill ha tillf\u00f6rlitliga uppskattningar av konsekvenserna av lag\u00e4ndringar och politiska \u00e5tg\u00e4rder, m\u00e5ste vi kr\u00e4va att en konsekvensbed\u00f6mning som bygger p\u00e5 kausal inferens g\u00f6rs i samband med varje lag\u00e4ndring. Tillf\u00f6rlitligast \u00e4r bed\u00f6mningen om vi kan randomisera medborgare eller f\u00f6retag i f\u00f6rs\u00f6ksskedet inom ramen f\u00f6r en ny lag under den tid som data samlas in.<\/p>\n

Det har argumenterats f\u00f6r att randomiseringsf\u00f6rfarandet strider mot grundlagen eftersom medborgarna inte behandlas lika. Men \u00e4r det verkligen s\u00e5, om alla har lika stor m\u00f6jlighet att hamna i m\u00e5l- och kontrollgruppen och det politiska bed\u00f6mningsskedet \u00e4r tillf\u00e4lligt? Dessutom beh\u00f6vs inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en \u00e4kta studiedesign, om det g\u00e5r att g\u00f6ra en tillf\u00f6rlitlig bed\u00f6mning av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan orsak och verkan med kvasiexperimentella metoder.<\/p>\n

Hot mot integriteten?<\/h2>\n

Det finns ocks\u00e5 en viss oro f\u00f6r att medborgarnas integritet eller f\u00f6retagshemligheter kan avsl\u00f6jas. Det kommer inte att h\u00e4nda, om identiteten h\u00e5lls hemlig och data f\u00f6rvaras p\u00e5 till exempel Statistikcentralens eller Institutet f\u00f6r h\u00e4lsa och v\u00e4lf\u00e4rds s\u00e4kra servrar. H\u00e4r sparas dylika registermaterial redan nu.<\/p>\n

P\u00e5 EU-niv\u00e5 kunde det vara p\u00e5 sin plats att aktivt verka f\u00f6r lagstiftning som f\u00f6ruts\u00e4tter att f\u00f6retag ska \u00f6ppna upp kunddata som st\u00f6d f\u00f6r forsknings- och evidensbaserad politik. Alla data som ska analyseras kan anonymiseras f\u00f6re anv\u00e4ndning och konsekvensbed\u00f6mning.<\/p>\n

En konsekvensbed\u00f6mning av lagar skulle m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndningen av samh\u00e4llets resurser, g\u00f6ra politiken mera kunskapsbaserad och f\u00f6rb\u00e4ttra demokratin.<\/p>\n

Som ansvarsfulla v\u00e4ljare och investerar skulle vi s\u00e4kert hellre l\u00e4sa fler artiklar om ekonomi och samh\u00e4lle som baserar sig p\u00e5 noggranna konsekvensbed\u00f6mningar av lag-, politik- eller strategif\u00f6r\u00e4ndringar kryddade med kritiska intervjuer \u00e4n mytiska utvecklingsber\u00e4ttelser om politiker eller f\u00f6retagsledare. S\u00e5dana artiklar \u00e4r visserligen underh\u00e5llande, men de blandar ihop trender och kausala effekter.<\/p>\n

Topi Miettinen<\/strong>
\nSkribenten \u00e4r professor i nationalekonomi vid Hanken. Han har specialiserat sig p\u00e5 mikroekonomi och spelteori samt beteendeekonomi och experimentell ekonomi.<\/p>\n

Texten publicerades ursprungligen p\u00e5 finska p\u00e5 Mustread.fi 25.3.2022.<\/em><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r l\u00e4ttare att tolka den brokiga ekonomiska och politiska verkligheten d\u00e5 man tar hj\u00e4lp av bevis och forskningsdata. Kausal inferens \u00e4r ett effektivt verktyg: med hj\u00e4lp av slumpm\u00e4ssiga urval […]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":167,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-166","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=166"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":172,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/166\/revisions\/172"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/media\/167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=166"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=166"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.hanken.fi\/research\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=166"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}